|
1
registreret
(1 usynlig),
27
gæster og
180
søgemaskiner online. |
|
Key:
Admin,
Global Mod,
Mod
|
|
|
Skribent: Simon
Emne: Re: Poetisk fryd..
|
Hej i en regnvåd sommermorgen, RM..
Selv glade spejderdrenge og piger må denne sommer ha’ deres problemer med bålfesterne, tænker man, men selvfølgelig ligger de og hygger med lommelygter og knas i teltene med hovedet ud i lungen, nedpakket i fiseposerne.
Til sammenligning er Komfortfolkets campingferie jo intet at regne, og minder snarere om snegle med hjemmet på ryggen. Ikke meget Rip, Rap og Rup over dém, der tilmed går glip af lyden af natteregnens trommen på teltdugen, dvs. nærmest hele humlen.
Det var nu ikke just med disse nedsættende tanker om komfort, at man i sin tid åbnede teltdøren en festivalmorgen i Roskilde og så ud over de gyngende telte på vandspejlet. Nu har jeg selvfølgelig heller aldrig været nogen glad spejderdreng, dog ligget i telt uden bund – men sjovt nok aldrig siden savnet Roskildes søfestival, er vel ikke med på noderne, skønt jeg husker SSB, Santana og anden musik der fik regnguder til at surmule…
Apropos den sublime musik:
NATTFISKE
Nyckfullt fiskar döden här i natt
nyckfullt dyker fågeln ner ur rymden.
Många är vi jo i denna trakt
ibland snäckor
under blinda alger.
Solen söker os därnere
locker med sin regnbågsstege
sina svängande lianer.
Alle vill vi göre resan
riva sönder fast vi bländas
havets hinna
vattenfångens tröja.
Några återkommer
några återkommer inte.
Särskilt denna natt hörs snäckor klaga:
nyckfullt fiskar döden i vår trakt
nyckfullt dyker fågeln ner mot vattnet.
*
REGNET
Jag måste fara in till Söder
och köpa mig en sydväst.
Jag måste se om min rock och mina skor.
Jag måste förbereda mig som en konfirmand
till en nattvard.
Se bukiga driver molnens pressenningar
in över stadan
och blommorna kallar samman sina kronblad!
Snart skall regnet strila genom parken
och min viljas eldslågor släckas
av tusen droppars zittra.
Välsignad du himmelens regn
för ditt svårmod större än vårt.
*
OM TIO TUSEN ÅR
Om tio tusen år smälter isen.
Det infrusna barnet lossnar
och återrupptar sin lek:
skapar av pinnar och kottar
tjur, ko och kalv
samt en gärdsgård mot döden.
- Werner Aspenström, Samlade dikter 1943 – 1997.
mvh
Simon
P.s.: Ja O’Hara ville sikkert ha’ tiljublet min leg i hans rytme..;)
|
|
|
|
